En annan Albin av Johan Unenge

Albin är en sån där kille som inte syns. Osynlig, helt enkelt. Klasskompisar, lärare och till och med hans föräldrar ser förbi honom, fäster blicken en bit bakom istället för att möta hans blick. Suckar. Arvid, Alfred, Albin, ja, vad heter han nu igen? Kärt barn sägs ha många namn, men det verkar även osynliga barn ha.

När det är dags för friluftsdag i skolan bussas alla elever ut till det stora friluftsområdet där de ska orientera. Klassen har blivit instruerade hur de ska använda karta och kompass, men kompasserna räckte inte till alla så Albin fick ingen. Därför vet han inte hur de fungerar. Han ska orientera ihop med Simon och Hampus, två killar som är bästa kompisar och inte särskilt schyssta. Eftersom ingen av dem riktigt vet hur de ska läsa kartan går de ganska snart vilse.

När Albins sko fastnar i den sumpiga marken och han får kämpa för att få loss den, sticker Simon och Hampus. Suckar och går. De väntar inte in Albin, de letar inte efter honom. När de kommer i mål säger de heller inget till läraren om att Albin är kvar ute i skogen. Det hinner bli sen eftermiddag innan någon saknar en elev, vad är det nu han heter? Albin, Arvid, Alfred?

Albin går runt, hungrig, frusen, trött och dessutom skadad, och letar efter en stig, ett hus, eller något annat som visar tecken på civilisation. Han hittar några svarta hårda bär att tugga på. Till slut somnar han av utmattning under en gran.

Tidigt dagen efter vaknar Albin av att någon ruskar honom. Hundar gläfser otåligt, folk ropar "Albin!" och walkie-talkies piper. "Pojken är hittad! Avblås sökningen!"

Albin har varit försvunnen i snart ett dygn, men är nu funnen vid liv. Efter det blir inget sig likt. Efter det ser alla honom. Alla ler, alla hälsar, alla vill prata. Alla vill sitta med honom i matsalen, Hampus och Simon vill spela FIFA efter skolan, mamma och pappa vill mysa i soffan. Tidningarna skriver om honom. Det är som att han är någon annan. En annan Albin.

När sensationen om den försvunna pojken har lagt sig efter ett par dagar och allt börjar bli som vanligt igen, saknar Albin all uppmärksamhet. En tanke börjar gro i hans sinne; tänk om det var bären som gjorde det? Bären som han åt i skogen, svarta och hårda, som han aldrig sett förut - de kanske var typ magiska? Om han försöker hitta tillbaka till platsen i skogen där de växte kanske allt kan bli annorlunda igen? "Du måste stå på dig, annars gör någon annan det", är pappas ständiga råd till Albin. Och det är kanske det som allt handlar om, tänker Albin. Stärkt av de magiska bären ska Albin se till att ingen någonsin sätter sig på honom igen!

"Nu var det bara framåt som gällde. Nu skulle skolan bli den plats där Albin fanns och hördes och syntes. Han som alla kunde namnet på.  Som inte kunde vara borta en hel natt utan att någon la märke till det. Nu skulle ett rum utan Albin vara ett rum där något saknades" (s. 121)

Nu är Albin en annan Albin igen. Men till vilket pris? Är det verkligen värt att vara populär och cool när man inte kan vara sig själv?

Det här är en spännande och tänkvärd bok. Passar bra som högläsning och att fundera och prata kring. Passar från cirka 10 år.

9789129699944