Odysseus resa av Thomas Danielsson

I den strida ström av böcker om spöken, vampyrer och varulvar är det riktigt skönt men en gammal klassisk äventyrsberättelse. 1987 skrev Thomas Danielsson Expedition Odysseus, med illustrationer av Tord Nygren. Nu har den kommit i en ny upplaga, med nytt namn - Odysseus resa - och med delvis omarbetad text. Illustrationerna är fortfarande av Tord Nygren, men nu i färg.

Danielsson har gjort en egen tolkning av valda delar av Odysséen och berättelsen blir inte mindre läskig när den inte längre är på hexameter, snarare tvärtom. Det frasar när Polyfemos får en glödande påle i ögat, skepp krossas av väldiga stenblock och i dödsriket glider vålnader fram, i mänsklig gestalt men genomskinliga och odjuret Skylla krossar männen mellan sina käftar. Boken passar kanske därför bäst för lite äldre barn. Förhoppningsvis kan Odysseus resa få en ny generation barn att upptäcka antikens sagor och kanske, när tiden är mogen, även våga sig på orginalet.

Berättelsen om Matt Surrington

För ett tag sedan skrev jag om min upplevda brist på roliga mellanåldersböcker. Nu har jag läst en ganska rolig bok, av samma författare som förekom i det inlägget, nämligen Andy Stanton.

Stantons Berättelsen om Matt Surrington lockar fram ett och annat leende och jag känner på mig att i synnerhet killar på så där 8-9 år kommer att gilla historien om Matt. Han är en helt normal 10-årig pojke - förutom att han kan förvandla sig till en fluga. Inte vid första, andra eller ens tredje försöket, men när det verkligen gäller liv eller död, då sker förvandlingen sekundsnabbt! I ett utsatt läge, inlåst i en källare av två grymma tjuvar, tillsammans med ärkefienden Ananas Johnson, ja då kommer Matts förmåga väl till pass. Slutet gott allting gott - tjuvarna i finkan och Matt får en vän! Trivsam och stärkande läsning för dem som känner sig utanför.

Boken är utgiven av Argasso förlag och känns som en ganska typisk Argassobok i genren "roliga böcker med ett stänk av Roald Dahl".

Kärlek, kyssar och rekord av Moni Nilsson

Nu har jag läst tredje delen om Semlan och Gordon av Moni Nilsson, Kärlek, kyssar och rekord och det är lika mysig läsning som de första två delarna.

I den här boken fyller både Semlan och Gordon 13 år och att bli tonåring är för Semlan både skrämmande och hisnande spännande. Hon provar på skillnaden att kyssa bästa kompisen (Gordon - som hon dock älskar) och den hon är kär i (Lino) och det är väl en erfarenhet så god som någon! Semlan får också insikten att ingenting någonsin blir som man tänkt sig och att man därför inte bör lägga för mycket tid på att oroa sig. Det kan ju också vara ett bra förhållningssätt att ha med sig in i vuxenlivet.

Så Semlan fortsätter att ha ett rätt ok liv, trots skilsmässa och vuxna som inte alltid beter sig så vuxet. Har man en riktigt god vän så klarar man det mesta! Och som Ted Gärdestad sjöng - "det finns tid till försoning innan dagen är förbi" - tack vare Semlan får hennes pappa kontakt med sin pappa och farmor och farfar sluter fred efter många, många år. Så det är en företagsam och orädd ung dam vi har att göra med! Heja Semlan!